Logga in
Den samlade elen från kraftvärme var år 2015 8,5 procent av den svenska elproduktionen. Bilden visar Igelsta krafvärmeverk, Södertälje. Foto: Florian Sander.
Den samlade elen från kraftvärme var år 2015 8,5 procent av den svenska elproduktionen. Bilden visar Igelsta krafvärmeverk, Södertälje. Foto: Florian Sander.

Pålitlig el från kraftvärme

Den 23 januari firas Elens Dag. Det vill vi uppmärksamma genom att tänka på ett kraftslag som är extra betydelsefullt just under de mörka kalla månaderna när vårt behov av värme och belysning är som störst – nämligen kraftvärme.

Kraftvärme är samtidigt produktion av el och värme, något som gör att man får ut extra mycket energi från bränslet som användes. Och det är det som gör det så smart, vilket ger oss särskild anledning att fira Elens dag 23/1.

Initiativet till att fira Elens dag togs av Svensk Energi för tre år sedan. Tanken är att under denna dag uppmärksamma hur elen bidrar till nytta och nöje, förenklar vår vardag och faktiskt är en förutsättning för att vårt samhälle ska fungera. Vi vill ju att samhället alltid ska fungera men tyvärr följer inte vår efterfrågan tillgången på svenskproducerad el. På vintern när behovet är stort måste vi importera el. En del av den förnybara elen kan bara produceras under speciella väderförhållanden. Det måste blåsa för att vindkraften ska fungera och solen måste lysa för att vi ska kunna tillgodogöra oss solenergin. Förnybar biokraft fungerar däremot dygnet runt, året om. Tillsammans med vattenkraft och kärnkraft utgör kraftvärmen en viktig baskraft i dagens Sverige.

Den samlade elen från kraftvärme var år 2015 8,5 procent av den svenska elproduktionen. Det finns dock stora potentialer för expansion av kraftvärme i Sverige, det visade bland annat en rapport som Energimyndigheten publicerade för något år sedan. Det kan förbättra tillgången på baskraft som blir extra viktig om kärnkraften ska fasas ut.

Förutsättningen för att man med lönsamhet ska få ut el från kraftvärme är att det finns tillräckligt stor efterfrågan på fjärrvärme, så att man får avsättning för den värme som produceras.

Ett kraftvärmeverk fungerar ungefär som en gigantisk tryckkokare och man kan använda i princip vilket bränsle som helst. På 1980-talet och dessförinnan var olja och kol de dominerande bränsleslagen men vartefter har man fasat ut de fossila bränslena. Endast fyra procent kol och olja användes år 2014. Idag är förnybart biobränsle , eller återvunnet bränsle i form av verksamhets- eller hushållsavfall de vanligaste bränslena.

Bränslet förbränns i mycket höga temperaturer och får vattnet att koka och bli ånga. Ångan leds under högt tryck och hög temperatur till en turbin. Ångan får turbinen att snurra och driver i sin tur en generator som producerar el. Ungefär 30 procent av bränslets energiinnehåll blir till el. Värmeenergin överförs till fjärrvärmenätet. Ångan kondenseras till vatten och kan värmas igen i pannan. Den enda energi som eventuellt går förlorad är värmen som finns i rökgaserna. I vissa kraftvärmeverk tar man till och med vara på den, genom att använda en rökgaskondensator. På så sätt kan man utnyttja 100 procent, eller till och med mer, av energiinnehållet i bränslet. Om man bara göra el av bränslet innebär det att cirka 70 procent av energiinnehållet går förlorat. Ett stort resursslöseri. Men tyvärr väldigt vanligt i länder där man inte har fjärrvärme.

Kraftvärmens effektivitet bygger alltså på att det finns ett fjärrvärmenät som kan ta emot den värme som bildas i processen. Så förutom att fjärrvärme är ett bekvämt och miljösmart sätt att värma byggnader, är det också en förutsättning för att vi ska få lokalt producerad el just nu när vi behöver den som bäst. Som nu, när kylan håller vårt nordliga land i ett järngrepp och mörkret fortfarande dominerar dygnets timmar.

Skicka till

Tipsa en vän om denna sida

Sidinformation