Logga in

Fjärrvärme urbaniseringens nyckel

Öka energitjänsterna och fokusera på värme- och kylsektorerna i världens städer. Det var UNEP-direktör Ligia Noronhas besked på en COP21-konferens som lyfte fram fjärrvärme och fjärrkyla som alla städers energi- och klimatlösning.

I grova drag går 60 procent av världens hela energiförbrukning till uppvärmning och kylning. Det är ofantligt stora mängder energi, och därmed är energieffektiviseringspotentialen också enorm.

Ligia Noronha, FN:s miljöprogram UNEP:s direktör för teknologi, industri och ekonomi, lutade sig fram mot publiken i OECD-rummet på COP21-området:

– Internationellt är det faktiskt så att andelen CO2-utsläpp i byggnadssektorn växer snabbt på grund av att det kontinuerligt byggs ineffektiva byggnader med koldioxidintensiva värme- och kylsystem.

– Fjärrvärme har i dagens kimatrelaterade sammanhang fått en pånyfödelse, sa UNEP:s teknologichef Ligia Noronha i Paris. Det är viktigt att vi kan ta vara på och sprida de erfarenheter som framstående fjärrvärmeländer har gjort.

För att undvika den här låsningen krävs en rad omedelbara åtgärder för många av världens städer. Delvis måste värme- och kylsektorernas strategier göras om, delvis måste efterfrågan på värme och kyla minska genom att städer och urbaniserade områden bygger energieffektiva byggnader.

– Här kommer ny fjärrvärmeteknik in med lösningar som det inte går att bortse ifrån i modern stadsutveckling, sa Ligia Noronha.

– Många städer har redan hundraprocentiga förnybarhetsmål, något som konkret innebär att vi måste minska energiproduktionen och istället öka antalet energitjänster.

Lars Tveen, koncernchef för Danfoss Heating, kompletterade med sin övertygelse att fjärrvärme under överskådlig tid kommer att bli en allt mer internationell nyckelstruktur för städer.

– Vi har redan all behövlig teknik och överskottsvärme finns det gott om, sa han.

Lars Tveen från Danfoss Heating och Yuill Herbert från kanadensiska konsultkoncernen Sustainability Solution Group delade ut både erfarenheter och namnskyltar.

Konferensen ville visa hur fjärrvärme bidrar till nationella klimatmål, och hade även intentionen att titta på vilka lösningar som finns tillgängliga. Särskilt utvecklingsländer och tillväxtekonomier behöver skala upp sina projekt.

Inledningstalare var bland annat Naoko Ishii, vd i den globala miljöfonden Global Environment Facility (GEF) som annonserade att fonden ger 23 miljoner dollar till nya fjärrvärmeprojekt. GEF driver över 4000 projekt genom internationellt partnerskap med 183 länder, internationella institutioner, organisationer och företag.

Sangeeta Prasad, vd på indiska framgångsprojektet Mahindra Lifespace Developers som utvecklar och bygger om kåkstäder, menade att allt för mycket planeras för dåligt. Insikt och kompetens är ofta en bristvara hos städer i utvecklingsländer.

Sangeeta Prasad och Kristoffer Böttzauw.

– Det många fortfarande måste lära sig är att planering inte enbart handlar om arkitektur, sa Sangeeta Prasad.

Sangeeta Prasad får applåder av Pekka Sauri, Helsingfors stad, och Kristoffer Böttzauw från danska Energistyrelsen.

På sin ena sida hade hon Kristoffer Böttzauw från danska Energistyrelsen som fick berätta hur en statlig myndighet ser på fjärrvärme. På den andra sidan satt Pekka Sauri, biträdande stadsdirektör i Helsingfors, där energibolaget Helen AB sliter med klimatet på flera sätt. Fjärrvärmen i Helsingfors produceras främst av gas och kol, som för bara några år sedan stod för nästan hälften av stadens utsläpp.

– Framåt bygger vi om systemet och kommer delvis att decentralisera produktionen med hjälp av förnybara energikällor, sa Pekka Sauri.

Morten Valestran, text och bild

FN:s miljöprogram UNEP:s fjärrvärmeinitiativ District Energy in Cities Initiative lanserades 2014, och kan ses här: http://www.districtenergyinitiative.org

Skicka till

Tipsa en vän om denna sida

Sidinformation